Rättslig argumentation

i 1700-talets Stockholm

Abstract

De institutionella ramar som angavs av rättsväsendet i det tidigmoderna Sverige innebar att förutsättning skapades för ett rationellt samtal på folklig nivå. Det var ­eliten och myndigheterna snarare än de lägre klasserna som tenderade att använda sig av irrationella argument. En jämförelse görs här av den klassiska retorikens indelning av argument i logos, pathos och ethos och den tyske rättsfilosofen Robert Alexys teori för rättslig argumentation. Det empiriska underlaget utgörs av rätts­material från Stockholm år 1719.